The time is now
Glad. En del saker gör en bara så lycklig. Små saker, som att få lite respons, återfå hoppet som man någonstans tappade. Jag ska inte hoppas för mycket men i vilket fall känns det bra att känna att man är påväg någonstans.
Mot något bättre. Jag har väntat på en vändning ett tag nu, kanske är det nu den kommer? Jag hoppas verkligen det!
Det är dags nu. Jag behöver lite nya, bra saker i mitt liv. Åh!
Some things just makes you happy. And I'm very happy at the moment! It might not work out the way I want it to, but still, it's nice to finally get some feedback and regain some hope. I haven't felt like this in a while, like things actually might work out and that I'm moving towards a good path after this bad one I've been wandering on lately.
I feel good. It's nice.
Asha Ali's pretty voice is still stuck on my mind, but today it's a happy song:
The time is now (cause the time is now) - http://www.youtube.com/watch?v=0vKXyPIDqxM
Damn these cold nights
photo by Camilla Åkrans
I've had this song on my mind all day. It's so sad, yet so beautiful. I love Asha Ali's voice, she's amazing.
http://www.youtube.com/watch?v=C4ubBgKx8qg&feature=related - To bed.
Like a bird
source: http://pinterest.com/ginia/tree-houses/
A must do before I die: Live in a tree, maybe in one of these amazing treehouses.
Time machine
Greece, summer of 2011
Rainy, gray days like this one really makes me wish I could go back in time. Back to the days for about a month ago when I was floating around in the clear, neverending, blue ocean somewhere in Greece, while the sun beamed down at me, making my skin brown(ish). Yeah, I miss those days :) And I will miss them even more in a few months.
However I have to admit that autumn also has it's charm, and in a way I'm looking forward to it. I just wish summer could last a liiittle longer (and be a whole lot warmer) here in the north!
End of an era
Såg den sista Harry Potter filmen ikväll med Julia. Det känns så sjukt att det är helt slut nu, läste visserligen klart bokserien för cirka fyra år sedan men ändå, nu är det verkligen helt och hållet slut. Inga fler böcker, inga fler filmer.
Dessa har verkligen funnits med mig under hela min uppväxttid och har säkert präglat mig en del som person, garanterat haft ett visst inflytande över mig iallafall. Och nu är det över. Jag grät många gånger under filmen, trots att jag visste allt som skulle hända och även vid tillfällen som inte ens var sorgliga egentligen. Kan inte hjälpa det!
Nu låter jag förstås alldeles för melodramatisk och typ besatt haha, men det här var faktiskt en speciell filmupplevelse för mig. Det känns lite som slutet på en epok. Tror nog att andra inbitna Harry Potter-fans kan förstå hur jag menar!
Saw the last Harry Potter movie tonight. Definitely a very emotional moment for me, it feels crazy that it's all completely over now! But I guess that everything must come to an end at some point, and make room for new, magical beginnings.
